Med fokus på Kina

I media diskuteras det just nu hejvilt om de Olympiska spelen som kommer att gå av stapeln i Kina. Diskussionerna grundar sig som bekant i frågan huruvida evenemanget bör bojkottas av Sverige, i en protest mot det förtryck som utövas av den kinesiska staten.

Jag tycker för all del att Sverige och övriga demokratier bör ställa högre krav på Kina, men i min mening bör sådana krav inte ta sig uttryck genom mer eller mindre passiva handlingar, såsom bojkotter.

Det är helt fel, om än inte löjligt, att man vill använda sport som ett instrument för att manifestera sin ståndpunkt kring en stat som bryter mot de mänskliga rättigheterna.

Att köpa skor från Kina är tydligen okej, men att skicka idrottare dit är fel? Här faller hela konceptet om en bojkott, tycker jag. Våra handelsrelationer med Kina sträcker sig idag över så pass många olika plan att en bojkott av OS knappast skulle ge någon märkbar effekt på den kinesiska ekonomin, vilket väl trots allt är bojkottvapnets fundamentala syfte? Att påverka, alltså.

Det finns en mängd medel vi kan ta till användning för att sätta press på den kinesiska regimen att introducera demokratiska reformer. Frågan är om en OS-bojkott i sig självt kommer ha någon större inverkan på Kina.

Jag är tveksam. Vad tror du?

Skriv ett svar